onsdag 1 april 2009

Tierras Mayas


Jag gör inte så mycket om dagarna. Inte rent fysiskt i alla fall. Är egentligen ganska galet att jag varit i Mexico i två veckor utan att egentligen se speciellt mycket. Min vecka i Mexico City bestod mest i att äta tacos, flautas, guaquamole och övrig underbart god mat. Tog mig visserligen iväg och turistade lite samt firade "Equinoxio", vårens anländande med Aztekerna. På "Museo Templo Mayor" förbluffades jag över hur Aztekernas gamla stad "täcktes över" med kolonisatörernas byggnader, då för flera hundra år sedan. Man rämnade helt enkelt aztekernas tempel och byggnader till marken och använde dem som grund till de pråliga byggnader som nu står att finna i centrala Mexico City.

Om du kikar närmare på Mexicos flagga kommer du i dess mitt hitta en örn som håller en orm i munnen. De gamla aztekiska berättelserna säger att deras gudar hade sagt dem att bygga en stad där de såg en örn med en orm i näbben flygandes. Historien säger att när man fick syn på örnen med en orm i näbben befann den sig i glad flyglats över en stor sjö. Således påbörjades bygget av Mexico City mitt ute på en sjö, och den bredde ut sig, och ut sig och ut sig. Nu finns det inte längre någonting kvar av den gamla sjön omgiven av de höga och mäktiga bergen. Världens största stad har utplånat den, däremot sägs vattnet under Mexico Citys fötter vara en av orsakerna till att några av byggnaderna inne i centrum har börjat krokna och sjunka neråt.

Efter några timmar runtspatserande på Museo Templo Mayor tog jag mig ut i solljuset igen. På torget utanför var det full rulle. Över allt ljöd trummor vars ljud kastade sig mellan byggnaderna och ut i luften. Azteker med sina höftskynken och stora fjädermanar dansar här varje eftermiddag till stor uppskattninf från så väl turister som lokala.

Några dagar senare firade vi så vårens första dag i mitt kvarter. Fick då ytterligare en chans att studera aztekernas danssteg och upprymmas över trummornas slag. Anabell har lovat att hon en dag ska lära mig dansstegen så vi kan dansa tillsammans.

Hur som helst. Sedan jag kom fram till Mérida och Yucatan-halvön har min tillvaro mest bestått i att bekanta mig med omgivningen, och då speciellt det varma klimatet. Har tagit det tämligen lugnt och ägnat mycket tid åt att planera framtiden tillsammans med Anabell och till att pyssla med mina studier. Så här långt säger planen att det kommer bli ett "Encuentro Mundial de Nativos" på Yucatan-halvön om några år...men att det innan dess kommer ägnas mycket tid åt vidare etnologiska studier samt dokumentärsfilmande tillsammans med Liv. Nu. Tillbaks till den där uppsatsen som jag gör allt för att undvika...