Aterigen i Mexico. Det kanns som att komma hem. Den senaste veckan har jag tillbringat i Kikes mammas hus i Mexico City. Atit massa gott, besokt solens pyramid pa vardagjamningsdagen for att fylla pa med ny energi, lart mig gora massa olika armband och halsband tillsammans med Kikes basta van Dante. Trantat yoga, sjalvforsvar och sprungit runt i storsta allmanhet. Har dessutom hunnit med att ta en svang till Hare Krishna templet inne i city och fylla pa magen med god vegetarisk mat och sinnet med en massa positiv energi!
Nagra dagar till i Mexico City blir det innan jag pa lordag packar mig in i min kompis Vicos bil for att ta mig soderover. Oaxacas berg och sandstrander vantar. Sedan bar det antligen tillbaka till djungeln och mitt paradis Palenque. Manga kanslostormar gar mig med all sakerhet till motes vid aterseendet med den platsen. Men dorrar maste stangas och andra oppnas. Och som dom sager. Allt for ju nagot gott med sig!!!
Pa vag hem till min djungel igen for att plantera nagra froer i jorden och gora drommar till verklighet. Som jag har saknat min djungel!
onsdag 24 mars 2010
måndag 22 februari 2010
När stigen leder vidare och tillbaka
Yoga, meditation, ayurveda, massage, eteriska oljor, naturmedicin....i mitt huvud. Solen lyser från en klarblå himmel och det ligger minst en meter snö på marken. Återigen är det dags för mig att packa väskan och ge mig vidare. Söka reda på fler fågor som kräver svar och växa för varje steg jag tar. Jag lämnade dörrarna i Mexiko på vid gavel, nu ger jag mig av tillbaka för att öppna dem ännu mer. Få platser i världen har bjudit mig på liknande sensationer som Palenque i södra Mexiko. När jag nådde fram till naturens sköte i Chiapas studsade hjärtat upp och ner i bröstet på mig. Jag stannade upp, slog mig ner och stannade kvar. Därefter följde ett fyra månader långt lyckorus och känslan av att ha hittat hem efter flera års sökande.Nu beger jag mig av tillbaka till Mayafolkets land och platsen som bland annat kallats för framtidens Noaks ark.
" 2012 End of the Mayan Calendar Rainbow in Palenque, Mexico.
Wouldn’t you know it, people are planning the rainbow already to mark the end of the Mayan calendar when society will either fall apart, the world will blow itself to bits or we all get enlightened in a massive consciousness shift. It’s a multiple-choice question.
The land has been found already and so whether you’re a red electric firefox, a white galactic mirror or a purple cosmic masturbator, be there or miss the very end of Time."
" 2012 End of the Mayan Calendar Rainbow in Palenque, Mexico.
Wouldn’t you know it, people are planning the rainbow already to mark the end of the Mayan calendar when society will either fall apart, the world will blow itself to bits or we all get enlightened in a massive consciousness shift. It’s a multiple-choice question.
The land has been found already and so whether you’re a red electric firefox, a white galactic mirror or a purple cosmic masturbator, be there or miss the very end of Time."
torsdag 3 december 2009
Låten och orden
Idag fick jag en låt.
Här kan du lyssna på den.
Tålmodiga tusenåriga jord som lurade på mig
Sinne, perfekt labyrint, man måste besegra dig
Jag hoppas bara att du inte går upp i rök i tiden, nej
Du som ändrade kursen för att se oss drömma
Du som reste från en annan värld och hit
Du som lämnade din stjärna för att känna havet
Du som tog av dig vingarna för att se oss växa, tillsammans med dig
Styrka, barnen överlever, de är inte rädda
Ilska frånvarande i min magis ljus
Jag önskar bara att vi avslutar livet, alltid tillsammans
Du som ändrade kurs för att se oss drömma
Du som reste från en annan värld och hit
Du som lämnade din stjärna för att känna havet
Du som tog av dig vingarna för att se oss växa
Tillsammans med dig
Här kan du lyssna på den.
Tålmodiga tusenåriga jord som lurade på mig
Sinne, perfekt labyrint, man måste besegra dig
Jag hoppas bara att du inte går upp i rök i tiden, nej
Du som ändrade kursen för att se oss drömma
Du som reste från en annan värld och hit
Du som lämnade din stjärna för att känna havet
Du som tog av dig vingarna för att se oss växa, tillsammans med dig
Styrka, barnen överlever, de är inte rädda
Ilska frånvarande i min magis ljus
Jag önskar bara att vi avslutar livet, alltid tillsammans
Du som ändrade kurs för att se oss drömma
Du som reste från en annan värld och hit
Du som lämnade din stjärna för att känna havet
Du som tog av dig vingarna för att se oss växa
Tillsammans med dig
torsdag 19 november 2009
Zapatistbudbäraren
Gång på gång blir jag förundrad över hur liten världen är. Förundrad men inte längre förvånad.
En kompis i Malmö sprang nyligen in i en mexikanare. Berättade för mig att hon träffat en dokumentärfilmare som är en del av zapatiströrelsens Mexiko. Berättade att de ska börja filma tillsammans i Malmö, för att se om de funkar tillsammans som dokumentärfilmare. Sen kanske det blir projekt Mexiko, precis som hon och jag pratat om så många gånger tidigare.
Jag ber om killens email och skickar iväg ett mejl. Ber honom berätta sin historia. Jag får ett långt mejl tillbaka. Ett helt livs berättelse som börjar med en pojkes arbete på gatan. Om drömmarna. Om studierna. Om kampen.
Historien avslutas i Chiapas djungel. I Lacandona som sedan spanjoernas ankomst till Mexiko alltid har varit rebellernas gömställe. Det är där zapatisterna har sitt djungelhögkvarter.
Sen går historien vidare. Skapar ett nytt kapitel i södra Sverige. Ett kapitel som berättar om killen som på uppdrag av Marco sprider information om ursprungsfolkens kamp i södra Mexiko på svensk mark.
Och jag har plötsligt hittat mig en mycket bra kontakt. Till mig och ljudmanicken. Och nästa år i Mexiko.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
